Du kan vara i form eller så kan du ha ursäkter

Frostigt gräs övergår långsamt i fuktig dagg. En bild av fullmånen finns fortfarande kvar på den ljusblå himlen som sakta börjar färgas till en blandning av orange och rosa. Det är solen som börjar väcka dagen till liv. Några fiskmåsar skriker sig hesa och ett tidningsbud hälsar sömnigt men glatt godmorgon. Klockan är strax efter 7 och jag startar dagen på absolut bästa sätt. Långsamt väcker jag kroppen till liv i joggingskorna. Alltså, vem kan motstå en sådan morgon? Ett par prestigelösa kilometer genom en fantastisk omgivning, långsamt i takt med att solen går upp.
I förgår satt det långt inne att ge sig ut. Jag fick argumentera med mig själv och tänkte tillslut ”men bara en liten svang” och så fort jag kom ut så kände jag hur det GAV mig mer energi, istället för att TA min energi. En sådan där dag då jag aldrig ville sluta. Då jag ville stanna tiden och leva kvar i nuet lite. Fortsätta vara i det otroligt vackra ögonblicket, då solen gick upp över havet.
Är jag inte riktigt klok kanske du tänker nu? Det är ofta det jag får höra. Hur kan jag gå upp så tidigt när jag inte behöver och framförallt, hur kan jag ens tänka tanken att ge mig ut och springa? Jag brukar få tröttsamma kommentarer som ”är du inte frisk?”
Det är ju just precis vad jag är! Allt handlar om prioritet! Högst upp på min prioriteringslista står välbefinnande. Att få må bra, att få ha en god hälsa. Att kunna ge sig ut på en joggingrunda tidigt en dag är för många helt oförståeligt, men för mig är det en självklarhet. Det är den bästa medicin och lyckopiller man kan ge sig själv. Det bästa sättet att få tanka energi. Tänk också att stanna till vid affären precis här intill och köpa färska frallor, ta en dusch och äta dagens andra frukost i lugn och ro.
Det gäller att bestämma sig om man vill jaga sin dröm eller om man vill trycka på snooze och fortsätta drömma.
Nyckeln i att nå sina mål ligger i våra dagliga rutiner. Man måste skapa vanor. Att röra på mig är för mig en vana, lika självklar som att borsta mina tänder. Det är liksom inget jag går och tänker på, utan det bara sker. Inte tänker du ”åh, nu ska jag borsta tänderna igen”?
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s